Financial Census 2026
Financial Census 2026
87 % av ekonomiprofessionella har ignorerat en ansökan som de trodde var bedräglig. Och 67 % säger att de själva skulle kunna lämna in en oärlig ansökan om alla andra gjorde det.
Bedrägerier tar sig inte alltid uttryck i form av sofistikerade cyberattacker eller övertygande falska fakturor. Ibland kan det handla om några extra miles på en utgiftsrapport. Ett kvitto som lämnats in två gånger. Ett företagsabonnemang som används för privata ändamål. Det är tillräckligt småsaker för att man ska kunna bortförklara dem och tillräckligt vanligt förekommande för att man ska ignorera dem.
Medius Financial Census 2026 visar på en växande tolerans för dessa vardagliga former av ekonomisk oärlighet. Vi kallar dem shallowfakes: små bedrägerier som i sig kan verka ofarliga men som kan skapa betydande risker och förluster när de blir en del av kulturen.
Problemet är inte att ekonomiteamen inte kan upptäcka bedrägerier. Det är att alltför många människor har börjat acceptera dem.
Det bedrägeri du fruktar kommer inte utifrån – det finns redan i din byggnad. Vår 2026 Financial Census visar hur små fall av ekonomisk oärlighet tolereras, ignoreras och till och med normaliseras inom ekonomiteamen.
Ekonomer känner igen oärligt beteende när de ser det. Men det betyder inte alltid att de agerar.
87 % har ignorerat en mindre utgift, ersättning eller ansökan som de misstänkte var bedräglig.
Endast 12 % uppger att de aldrig har gjort det.
Och problemet går längre än att bara blunda:
skulle troligen lämna in en mindre oärlig utgiftsrapport om det vore vanligt bland kollegor.
uppger att de skulle vara mycket benägna att göra det.
skulle rättfärdiga en mindre oärlig ekonomisk handling om de kände sig underbetalda eller undervärderade.
skulle runda upp en utgifts- eller milersättningsansökan om de trodde att ingen skulle märka det.
anser att små överdrivningar av utgifter är acceptabla när beloppet är obetydligt, jämfört med endast 33 % som anser att de är oacceptabla.
anser att ytliga förfalskningar redan är vanliga på arbetsplatsen.
Sammantaget pekar resultaten på en kulturell risk som traditionella bedrägeripolicyer kanske inte är utformade för att hantera.
Gränsen mellan en ofarlig genväg och bedrägeri kan verka tydlig på papperet. I praktiken är de anställda inte alltid överens om detta.
Här är några av de vanligaste formerna av bedrägeri på arbetsplatsen enligt ekonomichefer:
Inlämning av ett AI-redigerat eller digitalt ändrat kvitto eller en faktura.
Att använda en leverantörsfakturamall för att skapa en fiktiv ansökan.
Kopiera en giltig faktura och ändra betalningsuppgifterna.
Att något överdriva antalet timmar på en tidrapport.
Att skapa en realistisk faktura med hjälp av AI-verktyg.
Att använda ett företagsabonnemang eller konto för privat bruk.
Att runda upp körsträckan med en liten summa på en utgiftsrapport.
Att skicka in ett kvitto två gånger.
Det som slår en är hur låga siffrorna är. Till och med det beteende som flest kände igen identifierades som bedrägeri av endast omkring en tredjedel av de tillfrågade.
Det lämnar stort utrymme för tvivelaktiga handlingar att rättfärdigas, förbises eller betraktas som någon annans problem.
”Shallowfakes” begränsar sig inte till uppblåsta milersättningsanspråk och dubbla kvitton. Generativ AI gör det enklare att skapa förfalskade dokument, realistiska fakturor och övertygande betalningsförfrågningar.
93 % av finansproffsen är oroliga för AI-genererat bedrägeri under de kommande 12 månaderna.
Det är alarmerande att endast 32 % av de tillfrågade uppfattade att skapandet av en realistisk faktura med AI utgjorde bedrägeri på arbetsplatsen. Denna klyfta mellan oro och insikt kan ge allt mer sofistikerade bedrägeriförsök möjlighet att passera obemärkt.
Medvetenheten om hoten varierar också avsevärt mellan olika marknader. I USA identifierade endast 30 % skapandet av en realistisk AI-faktura som bedrägeri, vilket gör det till ett av de minst uppmärksammade beteendena i undersökningen. I Sverige var det den mest uppmärksammade formen av bedrägeri med 40 %.
Ekonomiteamen använder flera olika metoder för att identifiera misstänkta fakturor och manipulerade dokument:
Använd automatiserad programvara för att upptäcka falska fakturor eller manipulerade dokument.
använd AI-verktyg för att upptäcka bedrägerier.
genomgår manuell granskning.
använda verifiering från tredje part.
Ekonomiavdelningen behöver smarta kontrollmekanismer som upptäcker avvikelser, samt tydliga förväntningar på sina team som gör det svårt för dem att bortse från eventuella avvikelser de upptäcker.
De flesta bedrägeribekämpningsprogram inriktar sig på att stoppa illvilliga aktörer. Undersökningen visar att organisationer också måste ta hänsyn till vad som händer när annars pålitliga medarbetare börjar ursäkta oärligt beteende.
En liten överdrift kanske inte verkar tillräckligt allvarlig för att utredas. Men när medarbetare ser att kollegor kommer undan med det kan beteendet sprida sig. Det som börjar som ett undantag blir allmän praxis, och det som blir allmän praxis blir svårare att ifrågasätta.
Det är ”shallowfake-gapet”: avståndet mellan att veta att något är fel och att besluta att det är allvarligt nog att sätta stopp för det.
Begränsa inte de automatiska kontrollerna till fakturor med höga belopp eller ovanliga fakturor. Små avvikelser kan avslöja mönster som manuella granskningar missar.
Använd flerstegsgodkännanden, åtskillnad av arbetsuppgifter och riskbaserade kontroller för att säkerställa att en och samma person inte kan skapa, godkänna och genomföra en tvivelaktig transaktion.
Kontrollera löpande eventuella ändringar av bankkonton, adresser och betalningsuppgifter. En faktura som ser trovärdig ut bör aldrig räcka som enda bevis.
Anställda behöver ett tydligt och konfidentiellt sätt att ta upp problem utan att behöva oroa sig för att bli ignorerade eller bestraffade.
Visa medarbetarna hur modernt fakturabedrägeri, förfalskade kvitton och AI-genererade dokument ser ut. Det räcker inte med årliga påminnelser om riktlinjerna.
Ta bort gråzonerna. Fastställ vad som är oacceptabelt, tillämpa reglerna konsekvent och se till att mindre överträdelser inte ses som en anledning att blunda för dem.
Använd Medius intelligenta avvikelsedetektering för att upptäcka potentiella bedrägerier och dubbla betalningar innan pengarna lämnar företaget. Systemet kan flagga ovanliga fakturabelopp, ändringar i leverantörsuppgifter och mönster som bör granskas närmare.
Se hur Medius hjälper till att skydda
AP mot fakturabedrägerier.